Klockan ringde 6:20 och då drog jag på mig dagens träningskläder som jag lade fram igår kväll, och fixade min fiberhavregrynsgröt med Salted Caramel proteinpulver i och ingen topping. Låter kanske tråkigt men det förenklade processen av att hinna käka en näringsrik och mättande frukost innan det var dags att gå för att hinna med spårvagnen. Jag har verkligen inga problem med att gå upp tidigt på morgonen för jag lägger mig vid 22-23 varje kväll. Så vid sex på morgonen är min kropp utvilad och redo för en ny dag. Sedan älskar jag att komma ut ur lägenheten så här tidigt för då har resten av världen oftast inte vaknat än. Då är det bara jag, fåglarna som kvittrar, några morgonpigga pensionärer och helgjobbarna. Och självklart alla hurtiga människor - som jag - som är igång en söndagmorgon och tränar. Göteborg som vanligtvis är fullt av liv och rörelse med trafik, skränande fiskmåsar och folk i mängder är vid den här tiden tyst. Lugnt. Det är riktigt fridfullt, och som ni kanske förstår efter gårdagens inlägg om intryck, så är det här rena guldgruvan för mig. Det är även därför jag älskar Västra Frölunda, jämfört med att bo mitt i smeten. Man kan få lite av allt. Närhet till naturen och dess lugn, samtidigt som man kan promenera till Frölunda Torg och alla dess butiker och aktivitet, och med spårvagnarna tar du dig snabbt in till stan. Det är perfekt. Det enda jag saknar här ute är gymmet. Fitness24seven som jag gymmar hos har ingen lokal i Frölunda, så jag tvingas alltid åka in till stan för att träna på gymmet. Det är klart att det finns andra kedjor med gym här, men de är mycket dyrare. Mitt medlemskap kostar 199kr/månad och då ingår allting. Gruppass, alla deras gym i alla länder förde finns, och jag kan gymma dygnet runt för man kommer in genom slussar med sitt kort och fingeravtryck. Perfekt. Det blir också väldigt smidigt för de gånger jag är i Trollhättan eller Stockholm hos Sofia, för då kan vi gymma tillsammans. Så bara av den anledningen vill jag inte byta till något annat gym. Däremot hade jag velat flytta närmare ett av deras gym nu när jag tränar minst 5 dagar i veckan här. Vid Ullevigymmet är det såklart lite svårt att hitta lägenhet, haha, men de har ett plusgym i Olskroken och det hade varit ett drömläge för mig. Nära till gymmet, bra kollektivtrafik till jobbet vid Järntorget och närhet till Skatås med alla promenadslingor. Att jag inte tänkt på det förut är ju egentligen lite tappat. Jag har ju varit så hemkär i Västra Frölunda och Högsbo eftersom jag växt upp här och känner till varenda hörn. Men Eftersom att Olskroken har ett av Fitness24sevens plusgym så är det ju den perfekta platsen att hitta en etta eller tvåa på för att börja bygga mitt eget liv. För det finns så mycket roliga saker jag vill göra och testa, men som känns svårt eller obekvämt att åstadkomma när jag fortfarande är inneboende i mammas lägenhet. Att skaffa hund får ju fungera, helt enkelt. Det är ju ett perfekt område med bra natur här, så på det sättet är det ju optimalt för ett liv med hund. Men vi får se hur allting utvecklas. Det är ju faktiskt lite tid kvar till juni/juli vilket är när valpen är tänkt att komma. Jag ska faktiskt åka och besöka en uppfödare och hennes kennel i Växjö den 1 april med mamma! Hon föder ju upp hundar av rasen Shetland Sheepdog (shelties) vilket är vad jag kommer att skaffa. Vi har endast haft mejlkontakt än så länge, men hon låter verkligen superhärlig och kommer till och med att hämta oss på stationen med bil. Riktigt snällt av henne, för det verkar som att hon bor lite utanför stan. Hon har två tikar vars valpkullar är intressanta, men vi får se vad hon säger. Hon måste ju godkänna mig som en tänkbar valpköpare, men jag tror inte det kommer vara ett problem. Jag håller tummarna stenhårt här! En hund hade varit så perfekt i mitt liv. I USA t.ex. kan man få en assistanshund när man har autism för att det finns bevisat att det hjälper. Här i Sverige är det lite klurigare, för har man en NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) som Aspergers så kan man bara välja att utbilda sin hund på egen hand, för man kan inte få bidrag för det här. Däremot har jag hört talas om en tjej som heter Nora Thenander som har utbildat sin Welsh Springer Spaniel till en internationellt certifierad NPF-hund, så nu får det följa med henne nästan överallt och assistera henne. Och den utbildningen gjorde hon online, och utbildade hunden själv för kanske 15 000kr. Mer hanterlig summa än den svenska utbildning som om jag inte minns fel ligger på runt 50 papp. Det här är ju mitt drömscenario. En hund skulle hjälpa mig med rutiner och struktur, vilket är livsviktigt för att jag ska fungera och må bra, men det skulle även göra så att jag blir långsiktigt mer aktiv i vardagen, samt hjälpa mig med min ångest. Sedan skulle det ju naturligtvis också minska mina känslor av ensamhet och isolering som jag ofta känner, eftersom jag inte har så mycket vänner som jag umgås med. En hund skulle verkligen förbättra mitt liv. En bästa vän som alltid finns där och älskar mig - snacka om ångestlindring. Så jag hoppas och ber till alls gudar att det blir så här. Det hade varit magiskt. 

Och för er som inte har så bra koll på hundraser, så är det en sådan hund som på bildkollaget i inlägget som jag kommer skaffa. Rasen finns i flera färger, så vi får se vilken färg min blir. Det är inte så viktigt för mig. Det är Sofias vovve Milou på bilderna, i lite varierande åldrar. Fantastisk hund, det där.